Två uppmärksammade fall i Japan för ett antal år sedan, där unga kvinnor bokstavligen jobbade ihjäl sig, fick till slut politikerna att vakna och inse vidden av problemet med den obarmhärtiga japanska arbetskulturen.

På juldagen 2015 hoppade Matsuri Takahashi från taket på det hus där hon och många av hennes kollegor bodde. Hon var bara 24 år gammal och arbetade för reklambyrån Dentsu när hon tog sitt liv. Det uppdagades att hon hade jobbat 100 timmar övertid varje månad under perioden före självmordet. Hon hade strax dessförinnan förklarat på sociala medier att hon inte stod ut med arbetshetsen och att hon ville dö.

Miwa Sado, 31, politisk reporter på den nationella TV-kanalen NHK, hade månaden innan hon dog i en hjärtattack registrerat 159 timmar övertid. Dödsfallet inträffade 2013, men NHK höll tyst om det i flera år.

Hundratals karoshifall varje år

Att jobba extremt mycket övertid så att man dör är så vanligt i Japan att fenomenet till och med fått ett eget namn: karoshi. Varje år uppskattas, enligt officiella siffror, att ett hundratal dödsfall i Japan är relaterade till karoshi, där de anställda antingen tagit livet av sig eller drabbats av blodproppar och hjärtattacker på grund av alltför mycket jobb. De verkliga siffrorna kan vara långt högre.

Fenomenet uppstod på 1960-talet och ökade i frekvens på 1970-talet när den japanska ekonomin växte kraftigt och de japanska företagen tog sig ut i världen. Då erbjöd dessutom många japanska företag livstidsanställning och att få anställning i ett sådant företag innebar att framtiden för den anställde och dennes familj var säkrad och att barnen skulle kunna gå i bättre skolor.

Lojalitet med företaget

Livstidsanställning förekommer inte i dag i samma utsträckning som då i Japan, men att jobba övertid har blivit ett naturligt sätt för de japanska anställda att visa sin lojalitet med företaget. Att gå hem från jobbet när den ordinarie anställningstiden är slut kom att ses som ett tecken på illojalitet. Lojalitet är en grundpelare i den japanska företagskulturen och därför arbetar de flesta löntagare betydligt mer än de lagstadgade 40 timmar i veckan som varit normen sedan 1987. Även om de har rätt till övertidsersättning är det många som inte tar ut det eller låter arbetsgivaren avtala bort det. Japanska företag har normalt en hierarkisk struktur så för att klättra uppåt på karriärstegen vill de flesta anställda visa hur duktiga de är och hur mycket de kan jobba. Nästan ingen går hem innan chefen har gått för dagen.

Därmed inte sagt att de producerar mer än de skulle ha gjort om de nöjt sig med att arbeta 40 timmar i veckan. Japan rankas lägst i produktivitet bland världens största industrialiserade länder.

En av fem i riskzonen

Regeringen har också uppmuntrat företagen att låta sina anställda sluta klockan tre på fredagar. Men det har inte slagit ut väl. Många anställda kände att även om de går hem klockan tre, så måste de senare ta igen vad de inte hunnit med.

Den nuvarande arbetslagstiftningen ger arbetstagarna rätten att ta från tio till 20 dagars semester beroende på hur länge de varit anställda. Många japaner tar dock inte ut mer än hälften av de semesterdagar de har rätt till och en del tar inte ut någon semester alls.

År 2016 publicerade den japanska regeringen en studie som visade att en av fem anställda i Japan är i riskzonen för karoshi. Enligt studien hade 23 procent av de deltagande företagen anställda, som arbetade mer än 80 timmars övertid varje månad.

Två år tidigare hade Japan lagstiftat om att det skulle vara förbjudet för företag att låta anställda arbeta mer än 80 timmar övertid per månad. Men några straff mot arbetsgivare som bröt mot reglerna fanns inte att utmäta i lagtexterna, så lagen blev ganska tandlös.

Övertidstak i nytt reformpaket

I juni 2018 kunde dock premiärminister Shinzo Abe få det japanska parlamentet att godkänna en reformerad arbetslagstiftning som han betecknade som "den första stora reformen inom området på 70 år". Reformpaketet innebar bland annat att Japan för första gången får ett legalt bindande tak för övertid. Taket är satt till 45 timmars övertid per månad och maximalt 360 timmars övertid årligen, men kan under arbetsintensiva perioder få vara 100 övertidstimmar per månad eller maximalt 720 övertidstimmar per år. Arbetsivare som inte rättar sig efter de nya reglerna kan bestraffas med böter. Regeringens mål är att minska antalet anställda, som arbetar mer än 60 timmar per vecka till maximalt 5 procent år 2020, att jämföra med 7,7 procent under 2017.

En kontroversiell del av reformen är att högre inkomsttagare kan undantas helt från arbetstidsbestämmelserna. Det är något som japanska närings- livsorganisationer länge förespråkat. Det innebär att högavlönade anställda betalas för det jobb de utför istället för hur många timmar de jobbar. Enligt regeringen kommer det att leda till större flexibilitet på arbetsplatserna och ökad produktivitet.

Kritik mot reformpaketet

Oppositionen tror dock att de nya lagarna kan få helt motsatt effekt när inte övertidstimmarna räknas och att reformen bara kommer att gynna arbetsgivarna som inte behöver betala för utfört övertidsarbete.

Kritikerna pekar också på att det kommer att bli svårt för släktingar till offer för karoshi att hävda att dödsorsaken hänger samman med övertidsarbete och att statistiken därför kommer att visa att antalet karoshi-fall minskar även om så inte är fallet. "Det japanska folket räknar med att regeringen ska stödja dem men de har blivit förrådda," säger Koji Morioka, en akademiker som har studerat karoshifenomenet i 30 år, till brittiska BBC.

De nya lagarna innehåller inte bara stadgar för att försöka minska arbetshetsen, utan reglerar också lika lön för lika arbete. Tanken är att eliminera det lönegap som finns mellan de som är fast anställda och de som är deltidsanställda eller kontraktsanställda. De senare grupperna utgör cirka 40 procent av den totala japanska arbetskraften, men har i dag bara runt 60 procent av de fastanställdas timlöner.

Nu sägs att baslönerna ska vara desamma för den reguljära arbetskraften och för de som går på deltid eller kontrakt. Övertidsersättningarna ska också vara desamma, liksom reseersättningarna. I Japan betalar arbetsgivarna ofta resor till och från arbetet. Dessa lagar ska träda i kraft i april 2020 för stora företag och ett år senare för mindre och mellanstora företag.

Texten är skriven av Jan Hökerberg och är hämtad från WE 1/2019.
Foto: Kobby Dagan / Shutterstock.com
Läs hela numret här.