Många upplever arbetet med säkerhetskultur som lite flummigt, men jag tror det mest handlar om okunskap och otillräckliga verktyg. Det gäller att göra det så konkret och praktiskt som möjligt. Det finns idag många bra och praktiska exempel på arbetssätt och metoder för att mäta och utveckla säkerhetskulturen på våra arbetsplatser, säger Solfrid Nilsen på Arbetsmiljöverket.

Vad är säkerhetskultur?

Säkerhetskultur är de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om förhållandet till säkerhet och arbetsmiljö. Säkerhetskulturen har alltså stor betydelse för hur man arbetar. Det som kännetecknar en god säkerhetskultur på en arbetsplats är att ledningen prioriterar och hanterar säkerhetsfrågor på alla nivåer i verksamheten och att de är en del av kulturen.

Hur arbetar Arbetsmiljöverket med säkerhetskultur?

När vi är ute på inspektioner ställer vi frågor om säkerheten och hur man jobbar med säkerhet. Det jag i samband med detta har märkt är att företag och myndigheter verkligen har tagit till sig begreppet säkerhetskultur. Nu börjar det istället talas allt mer om organisationsfrågor, organisationskultur och hur organisationen påverkar arbetsmiljön. Det finns en önskan att lyfta fram de bakomliggande orsakerna till ohälsa och olyckor i syfte att kunna jobba mer systematiskt kring dessa frågor. Den nya föreskriften om organisatorisk och sociala arbetsmiljö har givetvis också bidragit till detta.

"Att bryta mot gruppnormer kostar mer än att bryta mot formella regler."

Hur skapar man en säker arbetsplats?

För att skapa en hälsosam och säker arbetsplats gäller det att tekniken och den fysiska arbetsmiljön är utformad och anpassad efter användarna och man måste även ta hänsyn till det mänskliga beteendet. Arbetsmiljön påverkas naturligtvis även av hur man organiserar och leder verksamheten. Arbetsledningen har därför en stor och viktig roll när det gäller att föra ut och förankra säkerhetstänkandet till sina medarbetare. En bonus är dessutom att en verksamhet som är hälsosam och säker även är en effektiv verksamhet.

Hur ska detta gå till i praktiken?

Det är lätt att fokusera på tekniska säkerhetslösningar, men när vi börjar tala om organisationen och hur den förhåller sig till säkerhet och arbetsmiljö tycker många att det blir diffust, flummigt och svårare. Jag tror det handlar mycket om att skapa en förståelse för helheten, människa-teknik-organisation, och hur delarna samverkar. Därför har vi på Arbetsmiljöverket tagit fram flera verktyg och stöd. Branschorganisationerna har också varit duktiga på att utveckla stöd inom området.

Det handlar om att göra det så konkret som möjligt. Det finns många olika praktiska exempel på arbetssätt och metoder för att mäta och utveckla säkerhetskulturen i form av oberoende utvärderingar, självutvärderingar, enkäter, intervjuer, uppföljning av rapporterade avvikelser, observationer och besök i verksamheten, granskning och analyser av dokumentation, statistik och olika data. Jag är en stor anhängare av att konkretisera frågorna och diskutera dem i verksamheten. Alla försök är bra försök, bara man visar en vilja och tar tag i frågorna och gör något åt problemen.