Marie Nilsson - IF Metall

Arbetet med säkerhet är en viktig jämställdhetsfråga

2018-09-26 | SSG, Arbetsmiljö

Vi kan se att i branscher med många kvinnor upplevs en högre press och arbetsbörda. Därför är säkerheten och arbetsmiljön en viktig jämställdhetsfråga, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson i denna intervju.

Har en ökad effektivisering och ett ökat resultatfokus påverkat företagens prioritering av arbetet med säkerhetskultur?

Sett över hela 2000-talet så kan vi konstatera att tidsbristen och stressen i jobbet kontinuerligt och konstant har ökat. Det i sig kan medföra att de anställda upplever att företagsledningarna inte tar säkerheten på lika stort allvar och att frågan inte längre har samma fokus som tidigare. Det finns en stor risk att när det blir pressat med tid och bemanningen är slimmad, så får säkerheten stryka på foten därför att leveransen bedöms som viktigare. Jag kommer själv från processindustrin och jag vet att det är viktigt att hålla produktionen igång. Får du ett stopp i en process, så kan detta medföra stora kostnader och kanske även maskinhaveri. Är det så att du tar en genväg för att rädda läget, så är det lätt att se mellan fingrarna.Då skapas en dubbelmoral om företagsledningen samtidigt talar om att skapa en god säkerhetskultur. Det blir dubbla och konstiga budskap för våra medlemmar.

Vi organiserar många olika branscher från gruvor och stål till läkemedelsindustri och tvätterier. Det vi kan se är att i branscher, där det finns en större andel kvinnor, så upplever många en högre press och arbetsbörda. Därför är arbetsmiljön absolut en viktig jämställdhetsfråga

Gruv- och stålbranscherna har ju tidigare varit mycket eftersatta. Hur ser det ut med säkerhetsarbetet där idag?

Inom gruvbranschen, som av tradition har varit vad man slarvigt kallar för en machobransch,så tycker jag att vi gemensamt – fack, företag och arbetsgivare - har jobbat bra tillsammans med det goda resultatet att vi har fått ett större fokus på säkerhet.

Gemensamt med arbetsgivarna har vi tagit fram en utbildning i säkerhetskultur. De flesta gruvföretag har genomfört utbildningar med alla anställda och arbetat på ett medvetet och strukturerat sätt med säkerhetskulturen.

Stålbranschen har under senare år drabbats av ett antal dödsolyckor. Här har vi på IF Metall varit kritiska till hur några företag har hanterat säkerhetsfrågorna. Det har resulterat i en dialog och en uppryckning, där de tagit in konsulter som gått igenom säkerhetsarbetet. Numera tar stålföretagen säkerhetsfrågorna på mycket stort allvar. Alltid innan de utför ett arbete, så gör de en riskanalys först. Kan inte arbetsuppgiften utföras på ett säkert sätt, så ska den inte heller göras. Det är mycket viktigt att betoningen på säkerhetsarbetet kommer från ledningen. SSABs VD Martin Lindqvist säger att han verkligen försöker få ut budskapet om att nu är det säkerheten först som gäller. Han har förklarat att den första medarbetaren som stoppar en produktion på grund av osäkert läge kommer han att hjälteförklara. Sådana signaler är otroligt viktiga.

Hur viktiga är skyddsombuden för säkerhetsarbetet?

Våra skyddsombud ute på arbetsplatserna är centrala och det är en grupp som vi värnar mycket om. Det är de som är våra medlemmars länk till att få en bra och säker arbetsmiljö. Vi ser till att de får rätt utbildning och att de kan utföra sina uppdrag.Tyvärr har vi nu under våren upplevt att det varit tuffare att få medlemmar att ta uppdrag som skyddsombud på små och medelstora företag. Det är ju så att den som tar på sig rollen som skyddsombud också måste vara lite obekväm ibland.

Finns det en skillnad i säkerhetsmedvetandet mellan stora och små företag?

Ja, de stora och särskilt de börsnoterade bolagen har ett tydligt fokus på hållbarhet, vilket i allra högsta grad även innefattar arbetsmiljön. De kan inte fuska med denna om de samtidigt vill vara trovärdiga och göra bra affärer.

För de mindre företagen är det ofta en resursfråga. Visst finns det även här många som är duktiga och tar arbetsmiljöarbetet på allvar. Det handlar om engagemang. Jag tror att i de företag som inte gör arbete trätt och riktigt, så handlar det mycket om tidsbrist. Ledning och anställda tycker inte att de riktigt hinner med säkerhetsarbetet. Dessutom kanske du också måste jobba närmare chefen, vilket gör det svårare att säga ifrån om du tycker att ett arbetsmoment inte är säkert eller bra.

För de små arbetsplatserna har vi därför utvecklat ett stöd i form av regionala skyddsombud, som åker runt och gör företagsbesök och genomför skyddsronder.Tillsammans med ledningarna ser de till att åtgärda de brister de upptäcker. Sedan finns det arbetsgivare som är svårare samarbeta med. Vi har till exempel ett mindre företag i Nyköping, där såväl Räddningstjänsten som vårt regionala skyddsombud kritiserat att de som hanterar kemikalier inte har rätt kunskaper och därför behöver utbildning för detta. Som svar har de hotat med att lägga ned verksamheten.

Hur påverkas arbetsmiljön av den ökade automatiseringen inom industrin?

I bästa fall kan ytterligare robotisering ersätta de jobb som idag är enahanda, fysiskt tunga och slitsamma och som orsakar arbetsskador. Men utvecklingen kan också få motsatt verkan genom att jobben blir ännu mer utarmade och ensidiga. Här är det viktigt att vi är med och gör konsekvensanalyser. Hur påverkas arbetsorganisationen av nya maskiner och processer? Det vi har kunnat konstatera under de senaste tioårsperioden är att i de större verkstadsindustrierna med linjeproduktion, så har arbetsmomenten blivit fattigare och mer enahanda, samtidigt som jobbcyklerna blivit kortare. Det har utvecklats en cynisk affärsidé, där tillfällig personal hyrs in samtidigt som arbetarna blir lätt utbytliga. Det är inte en bra utveckling om industrin vill attrahera unga människor.Då måste den kunna erbjuda intressantare och mer utvecklande jobb.

Är detta ett problem för arbetsmiljön och säkerheten?

Ja, det finns flera undersökningar somvisar att bemanningsanställda i produktionen får betydligt fler arbetsskador än fastpersonal och det tycker jag är alarmerande.

Dessa bemanningsavtal är dessutom inte billiga och för företagen kan det i slutändan till och med bli dyrare att anlita tillfällig personal jämfört med att ha fastpersonal. Problemet är att kostnaderna hamnar på olika konton. Mellancheferna kan med hjälp av tillfälligt inhyrd personalvisa för sin koncernledning att de klarar av att upprätthålla en viss bemanning.Sedan spelar det inte så stor roll att upplägget i slutändan kostar mer pengar för företaget.

Är det så att bemanningspersonalen ökat inom industrin?

Ja, antalet bemanningsanställda har ökat stadigt och kraftigt under de senaste åren. Vi har över 10 000 medlemmar organiserade i bemanningsbranschen,men totalt bedömer vi att det finns bortemot 50 000 personer som arbetar i bemanningsföretag i Sverige.

Slutligen, hur viktigt är säkerhetsarbetet inom svenska företag?

Det känns bra att veta att vi alla står på samma sida i denna fråga. Det finns en generell vilja från alla att gemensamt förbättra arbetsmiljön. Samverkan mellan skyddsombud och arbetsgivare är oftast ingen stridsfråga.

Vår gemensamma satsning på säkerhetskultur är ett långsiktigt strategiskt arbete för att förbättra säkerheten på arbetsplatserna och få ned antalet arbetsplatsolyckor, minska dödsolyckorna till noll och skapa en friskare arbetsmiljö